Jingdezhen 2025

Bengt och Lindas resa med OCS Hong Kong

I maj i år ordnade den livaktiga OCS-föreningen i Hongkong en resa som min fru Linda och jag båda blev tända på att kunna följa med dem på. Vi fick tips om restplatser via OCS i London, och hade turen att bli antagna till resan. Huvudmålen var porslinets huvudstad Jingdezheng i provinsen Jiangxi, där också gravplats och museum för Markisen av Haihun finns.

I maj är vädret i denna provins varmt men inte ännu så hett som det blir senare under sommaren. Det räckte bra ändå. Under en kort vecka blev det många bussresor i området med våra kunniga och trevliga Hongkongvänner. Fördelen av en sådan gruppresa är just sällskapet och att en planering med guidning redan är gjord, och vi uppskattade verkligen det noggranna förarbetet, intressanta studiebesöken och goda måltiderna med våra nya resekamrater.

Besöket i JDZ (Jingdezhen) blev fyllt av besök på museer, rundtur till det gamla området med brännugnar från olika perioder och till det statliga forskningsinstitutet för keramikstudier. Vi hade varit i JDZ också för tio år sedan, och kontrasten mot den nu kraftigt utbyggda staden, med nya stadsdelar och ett ombyggt centrum, var slående stor. Ingen sömnig landsortsstad längre, nu var det trafik, höghus och LED-belysta byggnader i stora mängder.

Vi lämnade sedan JDZ och fortsatte bussresan mot de mycket intressanta och välexponerade utgrävningarna efter Markisen Haihun. På vägen passade vi på att besöka lämningarna efter en drakugn från Songtiden. Den låg lantligt till bortom några risfält med träspångar över och uppför en brant bergssida. Allt var redan utgrävt, men vi kunde se formerna av ugnen och fick själva plocka lite bland bränningstöd som låg utspridda på platsen.

Väl framme vid Haihunhuo, ett historiskt fältområde nära Nanchang, Jiangxiprovinsen, fick vi se ett imponerande innehållsrikt museum och gravområde som var ägnat åt Markisen av Haihun, Liu He. Denna markis föddes c:a 92 fvt och dog på hösten 59 fvt, bara 33 år gammal. Gravlämningarna var synnerligen rikliga, då han var född som prins till sin far, kung Ai (Liu Bo) i kungariket Changyi, som han fick ärva. Han fick sedan uppleva att vara kejsare under bara en månad år 74 fvt, varefter han avsattes pga respektlös utlevnad och brist på förståelse för hur en kejsare bör uppföra sig och placerades som hertig i en del av sitt gamla kungarike. 

Museet på platsen innehåller rikligt med gravgods, då hans grav aldrig blev plundrad och dessutom för en tid stod under den lokala flodens vatten. Det keramiska innehållet är inte så speciellt, men bronserna är fantastiska och många, med en del föremål i guld och jade. Föremålen är i bra skick och väl exponerade i ett modernt och påkostat museum. Det får besök från många olika delar av landet och av utländska gäster.

Resan avslutades i Nanchang med ett besök på Jiangxi provinsmuseum med mycket tidig keramik av lokal tillverkning, men också av Yuanföremål och mycket annat. 

Vi kan varmt rekommendera att resa i grupp på detta sätt. Man får träffa så många nya vänner med liknande intresse men med nya ideer och erfarenheter att berätta om.


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *